Kalmar del 2.
Nu sitter jag här i Kalmar igen med Tv:n på och datorn vid sidan om, som vanligt. Det känns så ensamt och tomt men samtidigt är det en känsla som jag känner igen så väl. Ännu en gång har jag åkt från allt å alla hemma. Ja sitter å tittar igenom bilderna från semester, midsommar och andra tillfällen, det är väl dom man får leva på nu hela vintern. Jag har diskat precis ALLT som finns i köket idag, dammsugit 3 ggr tror jag och städat ur duschen - grundligt. De personer som bott här i MIN lägenhet skall nu vara borta, kanske lite överdrivet men ändå. De e min lägenhet liksom och det har bott andra här... å de e äckligt! Nu har ja lite ont i huvudet av all stress och all uppackning. Nu ser det i alla fall ut som vanligt här, till ytan. Sen att det fattas något här å där, eller någoN. Ja saknar redan mamma, Ludde, Casper och Rasmus och alla mina vänner!
Det är bara å inse, jag vill inte vara här, jag vill vara hemma. Men Men detta är som ja själv uttrande det - ett nödvändigt ont. Ja saknar min pojkvän i denna stund något helt skadat mycket och hoppas innerligt att han skall kunna komma upp i veckan om så bara för några timmar, så ja får krama, pussa och bara vara med honom! Ja får nöja mig med hans skivor och bilder på honom. Nu ska ja gå å lägga mig i min helt ensamma lägenhet.
God Natt och Välkommen tillbaka Josefine. --- Tack.