Josefine

Jag vet att jag sa att jag ska lägga ner den här bloggen och det ska jag, den dag jag känner att det är rätt.

En kväll som denna händer något speciellt när fyra tjejer samlas en sen fredagkväll för att titta på Dirty Dancing och sitter nersjunkna i sofforna och plötsligt sätter sig rakt upp när Patric Swayze stegar in i rummet och hugger tag i Baby och säger " Nobody puts Baby in a corner". Tittar man på fyra tjejer då, så sitter alla med varsitt leende -likt en sprucken melon- som min pappa brukar säga och ögonen lyser ikapp med hur Swayze's rumpa rör sig i takt med musiken och Baby's puderrosa klänning följer honom. Det är en fantastisk film - rakt igenom och de fyra tjejerna behöver inte säga något, alla sitter de och önskar att någon stegade fram till dom och sa något liknande och bara fick finnas till i den famn de helst vill. 

Ibland, ärligt - varför är inte livet mer som på film? Dirty Dancing i alla fall. Skit fjantigt tycker säkert många men mellan all överdramatik och den Otroliga musiken finns det mycket att ta fasta på.