"If he doesn't call - do you think I should call him?"//Flashdance
Paula och Christian gifte sig i helgen - ett fantastiskt bröllop och Paula var strålande vacker i sin klänning och slöja!
Det är svårt att inte låta bli att tänka på sig själv när man sitter där och gläds över ett annat pars lycka. Det är dom där små sakerna som en kindstrykning över en lite lätt skäggig kind, en hand i en annan, en tår av lycka som trillar längs den där kinden, en kyss på handen som följs av en blick som i tysthet säger: Jag skulle göra allt och lite till för dig.
Där sitter man och är lika lycklig med dom, när tanken slår en. Kommer någon nånsin titta på mig med den blicken, kommer jag nånsin kunna göra så att någon gråter av lycka vid endast min uppenbarelse?
När nästa tanke sköljer över en, vad vill du ha då?
Jag skulle vilja ha någon som lyssnar och kommer ihåg det jag säger för att denne någon vill veta saker om mig, någon som bryr sig om mig på ett sätt som ingen annan gör, någon som tittar på mig med den där blicken och möts av en likadan.
Jag vill ha någon som tar min hand när jag minst anar det.
Jag vill ha någon som kör efter mig för att kolla så att jag kom säkert hem.
Jag vill ha någon som kämpar lika hårt för mina drömmar som jag själv.
Jag vill ha någon att dela drömmar med.
Jag vill ha någon som drar ut stolen för mig.
Jag vill ha någon som lägger sin hand på mitt ben när vi kör bil.
Jag vill ha någon att skratta med.
Jag vill ha någon som tar kort.
Jag vill ha någon som står med båda fötterna på jorden när inte jag gör det.
Jag vill så mycket....
Det är verkligen helt galet att jag fortfarande gör sådär. Men det är inte konstigt att jag gör sådär.