Josefine

Idag var sista dagen jag åkte till Helsingborg med skola som syfte. Nu kommer jag bara för det roliga! :)

Innan det kan bli "sommarlov"... ööhh... ska det bara fås ett G på vår markandskommunikationsplan som vi gjorde i grupp och redovisade idag, G på hemtentan om marknadsföring som ska in nu på fredag, G på den där statistikuppgiften som jag och Sophia lämnade in förra veckan och som fortfarande jagar oss dygnet runt... jag drömde fan om det härom natten...?! Kompletteringen på PR kursen ska in, visserligen innan den 14 augusti. Men görs den inte nu så är chanserna för att den inte blir gjord ganska stora... Sen ska jag ju inte inbilla mig att denna tenta som ska in på fredag kommer bli G, så den kanske jag måste komplettera igen, likaså med statistiken... så ja sommar sommar sommar o sommar, den får nog vänta lite om inte nån form av mirakel inträffar!

Men faaaan jag ska kämpa för att det ska bli så lite som möjligt! 

 

JAG KLARADE MIN VETENSKAPSTEORI TENTAAA!!!!!!!!! Jag klarade den tammenfaaan! Aldrig, Aldrig, Aldrig, Aldrig , Aldrig hade jag trott det... men jäklar vad detta behövdes - shit!! Nu har jag såå ont i både huvud och axlar men det bjuder jag på, oh vad jag bjuder på de!!! JAG KLARADE DEN!!!!!! :D

Äntligen lite ljus... ÄNTLIGEN! Nu håller jag tummarna för den där statistiktentan me... går den igenom vet jag inte vad jag gör - jag vet dock en sak... det var längesen jag var såhär glad!! :) Kanske kanske vänder det lite nu? Jag vet att man inte ska hoppas på för mycket, för det skiter ju sig som bekant... men jag hoppas hoppas ändå!

Jag är iaf jätte bra på att hoppas! :)

Idag har vi lämnat in vårt arbete jag och Sophia tillsammans tryckte vi på "skicka" knappen... jag har aldrig i hela mitt liv varit så trött på något, detta arbete har ätit upp oss båda två sedan julas... nu är det inne, och jag kan bara be till Gud om ett G på detta för oss båda.

Om det finns någon form av tanke med Campus Helsingborg i Josefines liv, så snälla snälla snälla låt detta arbete gå igenom som ett G, gör de det vet jag inte vad jag tar mig till!!! Någon form av medgång kan man väl ändå få ha? Det är inte mer än rätt att vi får igenom detta arbete och plockar våra 15 poäng - det är fan inte mer än rätt!!

Vet du vad du gjorde exakt på klockslaget såhär dags för ett år sedan - precis? Förmodligen inte... men Jag vet. Jag låg bokstavligt talat ihoprullad som en liten boll i mammas knä och grät så jag skakade.

Idag är det exakt ett år sedan det där otäcka hände. Jag skulle inte prata om det här inne, nej jag vet. Men en årsdag är en årsdag, inte för att detta är något att fira men när jag gick upp idag hade jag en plan.
Jag skulle ersätta denna dagen med något annat sjukt, så att jag nästa år den 26 maj kan säga att "ja just det ja, för ett år sedan hände ju det där..." Men vad skulle då hända? Här lyssnar jag faktiskt till mig själv.

Det har verkligen inte hänt något storslaget alls idag, Ludde åkte hem idag efter en blixtvisit för att ha hämtat sin kärlek som har häckat i vårt garage under vintern, Ludde var för övrig hemma för nästan exakt år sedan han me, jag och Sophia kämpade på med vår statistik - som kan DRA ÅT HELVETE! Jag har färvärrat min förkylning... åt köttbullar till lunch... det luktade kiss på tåget, jag och pappa stod i kön på coop och pustade och stonkade över att det tog en förfärlig tid och pappa svor och sa att han aldrig skulle handla där igen! (hahah!) Sedan åkte vi hem och åt bilar och tittade på Jade, eller jag tittade, pappa sneglade... Nu har jag duschat och har lite ont i huvudet för skolan tar knäcken på mig med låånga dagar, jag går upp 8 och är hemma 19 och nu när jag inte har något att "göra" - utan har lite egentid tvingas mina tankar på mig och här sitter jag nu...

Jag vet egentligen inte vad jag tycker eller känner idag, över det faktum att det har gått ett helt år?! Det är sjukt egentligen, jag var rädd för en total krasch men jag hade den kraschen för någon vecka sedan när C ringde mig och under den perioden hon var hemma, tömde jag en hel massa, det tog hårt på mig det där som du berättade och det som jag delade med dig. 
En sak som slog mig när mina sömnsvårigheter kom som ett brev på posten i samband med vad hon berättade, var hur gjorde jag för ett år sedan? Och sen är tankarna igång... just det ja, så gjorde jag ju... sen spinner man på det. Det var mycket som jag hade glömt som kom upp till ytan igen... på gott och ont verkligen.  

MEN, i natt sov jag, Ludde var hemma och denna gången var det väl fan om han inte skulle kunna få komma hem till en glad syster som inte är deppigheten själv. Och det fick han! Jag sov gott i natt för att jag hade hela min familj, inte under ett tak - men i samma stad, en enorm känsla av lättnad och trygghet. Sånt sover man gott av.

Så istället för att tänka på den här dagen som ettårsdagen av mitt singelliv och att personen jag älskade mer än livet själv och fick tre år och fem dagar med, lämnade mig, och nu biter jag mig i läppen... SKA jag tänka på denna dag som Lindex lanserade sin "affordable luxury collection by Ewa Larsson" dagen innan spss skulle in, det återstod 219 dagar av året, Kronprins Fredrik av Danmark fyllde år (och gör förhoppningsvis det nästa år igen), Lenny Kravitz fyllde 46 år och något som jag faktiskt kommer komma ihåg den 26 maj 2010 som är att Reb fyllde 15 år! :)  


Jag tänker avsluta denna dag med det sms jag fick av My: "Jag älskar dig och vi är ett team, hela gänget!! Vi har klarat oss igenom allt såhär långt, så vi klarar med all säkerhet allt som kommer också!"

Ett liiiitet dyr.

Jag är såå trött på människor som ljuger! Varför?! Dubbelmoral så det jävlar sjunger om det!! Fan, jag är såå himla himla trött på det!! Shit. Man ser igenom, jag är inget pucko. 

Det har åskat idag... och jag hatar hatar hatar hatar hatar hatar hatar hatar åska och är verkligen livrädd för den... :(

Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna beskriva min dag i ord. Idag har jag varit närmre en panikattack än aldrig förr. Näääär ska det vända, när ska jag få ha lite flyt?
Sophia öppnade sitt mail först och sen jag... "Hej Josefin, jag måste tyvärr meddela att du inte har fått godkänt på din komplettering, nästa inlämningsdatum är den 25 augusti, ändra detta å detta å detta..."

Jag vet faktiskt inte vad som händer... varför blir det såhär? Och ännu värre är att jag inte vet om jag kommer få gå kvar till hösten, jag släpar mer än vad jag har lyckats skrapa ihop. Jag känner mig så himla himla dum och dålig och vill helst inte säga till någon att jag inte ens klarade min komplettering... menar vad är det?!

Vad hände med henne, hon som var så duktig och alltid klarade sig och kunde vifta med ett VG då och då? Vart tog hon vägen?
Jag vet ju hur jag ska spendera sommaren iaf, med alla mina kompletteringar, för nu samlar jag dom på hög.

Undra om detta var meningen egentligen? Jag vill så gärna tro att det ska komma nåt gott ur allt men när det gäller Campus Helsingborg så undrar jag om jag inte har tagit mig vatten över huvudet. Men jag är alldeles för stolt för att kasta in handduken men när jag öppnade mailet och jag vet att det kommer komma fler U kände jag hur hjärtat rusade, jag blev helt varm, ögonen tårfylldes och det tryckte över bröstet samtidigt som jag blev helt yr - jag visste inte var jag skulle ta vägen, lämna sig själv är inte lätt. 

Jag vet inte heller var jag ska få styrkan ifrån när det enda man möter är motgång efter motgång efter motgång. 
 

I söndags när pappa och Britta kom hem från en sedvanlig helgresa till Öland stod det en påse med 2 paket till mig utanför mitt rum. Jag fick paket igen! Och titta vad som var i! :)
Var dom inte jätte jätte fina? - klockrena!
Nu ska det bakas ännu ännu mer muffins!

Jag måste vara bra snäll jag som har fått 2 presenter bara sådär :) kyyyl! 
 

Jag och mamma var på Väla igår och på väg in till IKEA stod en man och sålde helt underbart fantastiska rosor!
Naturligtvis kastade vi oss över honom och köpte varsin bukett.

Och visst blir man glad av blommor? Dom är svagt svagt lila, som mamma sa "vintage lila" ;)

 

Det har varit en bra dag idag. Jag har hunnit med väldigt mycket faktiskt.
Sovmorgon, varit hos mamma, tränat, handlat inför halv åtta hos mig imorn, ligga på soffan och faktiskt sy lite. En lugn och väldigt rofylld helg. Idag har jag mått bra, jag sjöng i bilen - det var längesen.

Jag har även lyckats hyra en som vanligt dålig film för att avsluta dagen med. Hyr inte New York Waiting. Väldigt märklig och otroligt deppig film. Kanske inte det slut jag hade önskat för min braiga dag... men men.

Imorn lagar jag mat - håll tummarna!  

Jag har precis suttit och läst igenom hela min blogg, från första till sista inlägget och slås av hur livet på något vis går i repris fast det använder sig av olika spelare. Har man bloggat under många år, som jag har gjort är det med blandade känslor man kan gå tillbaka i tiden och läsa.

- Och hur annorlunda jag skriver idag, herregud så många särskrivningar jag gjorde förr! hahaha! Jag vet att jag fick mycket skit för det i Kalmar, men nu sitter det! Något har man alltså lärt sig... Här är fler särskrivningar än jag sett på något annat ställe i hela mitt liv (?) 
Där är sekvenser från en jätte tung skillsmässa, och hade någon sagt till mig då när jag skrev det att jag idag skulle bo ihop med dom som gjort mig så illa, hade jag aldrig aldrig trott dom. Sekvenser från ett väldigt rörigt Kalmar, saker som jag glömt men genast kan känna igen och framkalla samma känsla som då. 
Hahaha jag hade ju fast telefon första året, sviiindyrt!! Och ingen frys, vilket innebar att när man köpte fiskpinnar fick man steka upp och äta fiskpinnar så länge dom inte var mögliga ;) hahahahahahah! 

- Och gardinerna som jag sa att jag skulle ta ner och sätta upp nya redan första dagen jag flyttade in, dom satt kvar alla tre år! Märkligt, jag som verkligen hatade de där gardinerna...
Får jag citera mig själv? Taget ur ett inlägg som skrevs den 2 februari 2007, det är rätt roligt vad där står.
"Det slog mig, en som vanligt rätt sömnlös natt... att jag fyller 22 år detta året - visst det är en stund tills dess men ändå... 3 år. Jag är 24 när jag är klar med min utbildning, vart tar mitt liv mig sen?"

Om den lilla tjejen som skrev det bara visste... Det är rätt tokigt och nästan lite läskigt att där satt jag för tre år sedan och skrev om hur mitt liv skulle vara just idag, och hoppades på något helt helt helt annat. Oavsett vad så hade jag aldrig kunnat föreställa mig detta, för det första skulle jag absolut INTE plugga vidare... där ser man.

- Och jag fick lära mig att borsta tänderna i duschen. Det gör jag nästan jämt, gör jag inte det så är det för att jag glömmer det.
En del kommentarer fick mig att gapskratta andra le av lycka och en tredje brista ut i gråt.
Det som slår mig är hur himla deppiga inläggen är, var det verkligen så illa och ångestfyllt det där första året? Har jag glömt det eller förträngt det? Det är inte den bilden jag har av mitt Kalmar och det är jag glad för. Men shit så konstigt det är att läsa det man själv har skrivit för så många år sedan... jag slås av hur jag verkligen kan känna igen mig i det sättet jag skriver och tänker! Det är helt klart jag som har författat dessa, till merparten jätte deppiga inlägg.

- Och saker som jag hade glömt heeelt, TOKIGE TURE och alla mina rutiner jag hade innan jag skulle sova. Läsa detta är som en tripp bakåt i tiden... och ibland förvånas jag av mig själv, såsom i detta inlägg, jag hade ju givetvis glömt de otäcka fåglarna som väckte mig tidigt tidigt på morgonen *grrrr*:

"Det är ett förbannat liv här, nej inte bara på mornarna... nu är det liv 24/7, kul att fåglarna får sig lite eller va fan de nu e dom håller på med. Jag tror bestämt att vi har en liten jävla korp som funderar på å flytta in i mitt päronträd PRECIS UTANFÖR mitt fönster... Ja vettifan va de e han håller på med, men han verkar ju onekligen desperat för som han försöker!! En sak är säker i alla fall, till mitt träd flyttar han INTE, det kan jag lova! Förra veckan hade dom nån slags mega orgie, förmodligen uppe på taket, ja hur vet du de då Josefine? Jo, för att de e jag som e ute tidigt som fan på mornarna och försöker få BORT dom! Djävulens djur är det... dom börjar vid fem på morgonen, vem är människa då?! 
Otäcka varelser, han satt å stirrade på mig när jag satt å pluggade innan... med sina djävulsögon. Nej se hit flyttar han inte, om de så e de sista jag säger. Fågel fan heter för övrigt Pierre. Och tråkigt för honom att han inte har nån å sticka ***** i, eller hur dom nu gör... fåglars biologi kan va... 
Erk!" 
Idag: HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAH!!

- Och så var det det där med krockande glasögon, det hade jag oxå glömt. Och hur sjukt det är att min lillebror inte är liten längre, när hände det? Han växte upp och flyttade till Norge och när jag läser vad jag har skrivit om det får jag precis samma känsla som kryper genom kroppen på mig. Det är sjukt vad text kan framkalla känslor.

Och sååååå blond jag var, jag var nästan vithårig ju!! :D 

Samtidigt som denna blogg innehåller en massa tråkigheter så finns det fantastiska saker här också och den ger i alla fall mig fler leenden än tårar idag och jag är jätte tacksam för att jag har varit så duktig på att skriva om saker osm har hänt. Det är trots allt roligt att läsa och komma ihåg hur det var.
Mycket här inne är vackert, även om det är sorligt. Hur något som är hemskt eller sorgligt kan vara vackert på samma gång är något jag lärt mig under dessa bloggande år.


Fastän vi snart är 25 Em och jag hittade det där som vi sa att vi skulle ha uppnått vid en ålder av 25 så är vi fortfarande heeelt underbara och står stadigare på jorden nu, än då. Vad sjutton visste vi om livet när de där orden yppades? Inte ett skvatt. Tur är så är vi vettigare nu och förstår.

Idag stod det klart att som student har man inget å säga till om.
Jag mailade programansvarig för mitt program och han konstaterade att, nej du har nog gjort allt man kan. Han hade också tittat på det och det verkar som om amerikanskan kommer undan med detta... säkert inte första gången hon agerar Gud. Eller nej jag vet att det inte är första gången för under min framfart har jag hört många många fler som t.om. har anmält henne för omprövning. Vi har trevligt nästan alltid på Lunds Universitet...

Vet ni att Lunds Universitet grundades 1666 och är Skandinaviens största forsknings och utbildningsinstitut med 46 000 studenter, jag är en av dom och som student vid Lunds Univesitet är detta något man har hört allt för många gånger.
Såhär är det egentligen... rent jävla kaos och hittepå! Det är inte svårare än så att Lunds Univeristet har på tok för många studenter för vad de har kapacitet till. Deras hemsida är ett stort skämt och med tanke på att man kan läsa till det mesta vid Universitetet kan man tycka att det borde vara enkelt att fixa den eller att faktiskt använda sig av den kunskap som finns mellan dessa väggar, men ikke då.

Jag ska ge ett lysande exempel, jag läser på Campus Helsingborg som är en del av Lunds Universitet. När man läser en master är det nya bestämmelser som säger att alla masterstudenter måste läsa 7,5 poäng vetenskapeteori och 7,5 metod och sen ytterligare 7,5 poäng i något av de två ämnena. Dessa kurser finns inte på Campus Helsingborg vilket innebär att vi har fått åka till Lund för att läsa dessa, på Samhällsvetenskapliga Fakulteten, som är ett gigantiskt skämt!

Vi har en föreläsare i en av dessa kurser som förmodligen varit där längre än jag vet inte vad, stor bastant kvinna med en jävla pondus. Alla tystnar när hon kommer in i salen... Märkligt det där vad en del människor kan göra?! Hursomhelst, vi hade deadline på vår hemtenta nu den 28/4 och då kläcker hon ur sig att omtentatillfället för denna tenta är den - håll i er nu - den 14 AUGUSTI?!
Och att tentorna ska inte vara rättade förän runt den 28 maj?! EEEEEEH?! Vad händer?! Den otroliga rättvisemänniskan i mig träder fram och rotar upp rättsdokument för studenter vid Lunds Universitet och hittar mkt riktigt att "omprov ska ske i nära anslutning till ordinarie prov" Kallar människan i fråga 14 augusti nära 28 april?!?!??!?!?!??! Jag mailar och bifogar det jag hittat, och pratar även med studentkåren. Kåren kan inte göra nåt... det är bara riktlinjer i det där dokumentet. Vad fan, jag har använt mig av kåren EN gång, och då kan de inte göra något. Rätt år dom att obl på kåravgiften försvinner efter sommaren, de ska inte få en krona mer av mig!!! 
Tillbaka till mitt mail, då svarar människan att "nej hon hade inte tänkt ändra eller lägga till ett kompletteringdatum för denna kursen EFTERSOM denna kurs redan har haft 2 kompletteringsdatum!!???!?!?!!?!?!?" OKEJ?!?!?!? Men vaaaaad har det med oss som läser kursen för första gången att göra???? Det är ju för fan som att säga att nej tyvärr, jag hade 2 kompletteringsdatum på denna kursen år 2002. SORRY! Jag gapade när jag såg hennes svar... herregud!?
2. Som student ska man ha tillbaka sina tenor inom TRE veckor!!!!! Men det är såhär det är, som student ska du bara hänga på... och göra som alla andra säger, sen predikar dom som fan om att man ska säga till och att dom värdesätter alla studenters tankar... BLA BLA BLA... imorn ska jag ta upp denna kamp igen. 
Denna gången ska jag inte ge vika. Vad är det för jävla orättvisor?!!? Nej imorn vänder jag mig till Campus för hjälp. 

Sen finns det många andra exempel, lärare som svär, suckar, stånkar, pustar och slänger med pennor och block, pratar med andra lärare när man man har opponering. Lärare som börjar ett seminarie med att säga: har ni några frågor? Har ni inte det kan vi gå hem... Lärare som kör med någon slags skrämseltaktik om vad som kommer hända om man fastnar i Urkund, personliga påhopp, mail som inte kommer fram till alla, lärare som helt enkelt är så jävla över dem själva så inget annat finns. Någon slags hierarki råder, där studenterna inte har ett jäkla skit å säga till om. Det ska bara låta så jäkla bra och fint. SKIT är det.

Dock så gillar jag verkligen den föreläsaren vi har nu, hon är verkligen guld värd och en intressant kurs där man pratar om verkliga ting och exempel som man känner igen - Marknadskommunikation :) Och föreläsaren är som sagt pigg och alert och verkligen på G, skojjar och driver med sig själv! Kan mkt väl vara en av de bästa föreläsare jag haft någonsin, kan behövas efter förra kursen.


Imorn fortsätter jag kämpa för ett tidigare datum!!!  

Idag ringde mamma och frågade om jag ville komma på lunch - hon stod och gjorde biffar.
Visst ville jag det :) När jag kommer dit stoppar hon ett paket i famnen på mig! (: Det är en skål med 5 tillhörande slevar i rosa, som hon vet att jag har velat ha. Sån är min mamma!

Idag på väg hem från skolan smet jag in på Pressbyrån och kraffsade åt mig lite underhållning på tåget i form av en Cosmopolitan - och vilken underhållning sen! Dessa tidningar är ju fyllda med massa skit, man får sig en god stunds läsning om inget:) Jag hittade speciellt detta: en artikel om varför vi är så faccinerade av skor.

"Här i Sverige säljs skor för nio miljarder kronor varje år. Det är tusen kronor per person, och med tanke på att din pappa köper skor för, säg en tiondel, vad säger det om dig?"

"Ett bättre humör är det första du märker när du provar ett par skor eller ett plagg. 
- Signalsubstansen dopamin frigörs, vilket ger dig ett rus liknande det du får av droger."

"Shoppare rationaliserar ett skoköp som mer praktiskt - något det kommer att använda flera gånger i veckan - vilket får lustkänslan att vara längre."

"När du köper ett nytt par stimuleras också en del av främre hjärnbarken som kallas som samlarpunkten."

"När en kvinna har högklackat intar kroppen en primal parningsställning som heter lordos. Rumpan lyfts och ryggen svankar." 

"Det område i hjärnan som kommunicerar med könsorganen ligger precis bredvid det område som hanterar fötterna. De två områdena är kopplade till varandra, vilket kan förklara varaför skor anses erotiska (!)"

(Cosmopolitan NR 5. 2010)

Att köpa skor är alltså en heeeeelt naturlig grej! :D Onekligen uppskattat av många - oavsett kön ;) 
Många anledningar till att sikta in sig lite extra på dessa:

eller dessa:

eller varför inte:

Skor och allt det fantastiska runt omkring dom, hjärtat som rusar när man ser ett par som man bara måste ha, känslan av att ha ett par nya skor på sig är heeeelt naturlig! Bra att veta tycker jag ;)