Josefine

Så var julen äntligen över, jag lever men mår både ill aoch är yr, sviter från igår (juldagen) och sitter här i mina nya pyjamasbyxor - rosa med vita prickar på och tittar på min nya Tv och min nya vita päls, har fönat håret med min nya fön och sedan plattat det med min nya plattång - alltihop julklappar - och det är ett helt år till nästa! Med det kommer även nästa hinder - ett helt NYTT år. Ett helt nytt år med överraskningar, besvikelser, glädje, omställningar, lycka, missöden, tårar och massa annat. Jag tycker det är otäckt att se tillbaka på det som varit på något vis och ännu mer otäckt att se framåt... Hur är det såhär dags om ett år, VAD GÖR JAG DÅ?! 
Den första januari är en hemsk dag om någon frågar mig, inte alls första sidan i en oskriven bok som väntar på att fyllas... Det känns så otroligt långt och avlägset till allt på nåt vis... 

Detta med att jag inte fått något jobb i mellandagarna är nog det som behövs. Få vara ifred från både skola och jobb och bara göra fina trevliga saker med dom jag tycker allra bäst och mest om!! :) 

 
God Lugn.

När det inte står föreläsning på schemat förän den 10 januari undrar man lite vad som är fel när man kan vakna när man vill, faktiskt kan göra saker på dagen som inte bara innehåller pendling och skola. Idag ringde Sara och frågade om jag ville komma dit och fika imorn, och instinktivt: "nej jag ska plugga" men sen nej, du har faktiskt en hel dag på dig imorn och ja du kan fika! Att kunna göra saker... låter ju helt banalt men så känns det!
Äntligen lite ledigt. Imorn ska jag snickra ihop vårt arbete och sen hoppas vi innerligt på ett G så vi kan ta sista steget på den här utbildningen nuuuuuu! Efter imorn ska jag inte ta i en skolbok fram till den 10 januari när vi nu lägger in sista växeln för min studietid, sen sen sen sen sen sen får det vara nooog!

L E D I G H E T - här kommer jag! Och fan så värd jag är det!!!!

För tredje veckan i rad nu har jag och Sophia hävdat att "nästa vecka blir lite lättare" - nån slags överlevnadstektik tror jag. Vi får varandra att tro iaf lite grann att nästa vecka då är det inte så mycket. När veckan är över småskrattar vi ikapp i nån form av ångestattack över att eeeeeh så jävla fel vi hade - igen.

Just nu är jag så trött att jag på allvar mår illa. Jag steg upp klockan 06.00 och kände på mig att dagen inte skulle bli bra, det var en sån stanna-hemma-och-bara-vara-dag. Allt var så kallt och jag nästan grät när jag gick till tåget, det var så kallt och jag kände mig så liten och ynklig när jag gick där i mörkret med pappas reflex ilsket blinkandes. Väl framme har Skånetrafiken bestämt sig för att ändra avgångarna för mitt tåg. Tydligen går det nu tre tåg till Malmö, två stopp i Vinslöv... men naturligt jävlavis går det bara ett till Hbg som de dessutom bestämt sig för att ha extra många stopp på den linjen. 1.) Ska man ändra något sådan får man väl för helvete se till å INFORMERA OM DET!?! Jag pendlar varje dag - VARJE dag och jag har inte sett något om att det skulle bli nya tider!!!! Då spenderar jag som sagt en satans massa tid på tågstationer. Sen får de väl för helvetes jävlar igen sätta in ett nytt tåg på denna sträcka, det går inte att jamma in hur många personer som helst i tågen, de måste få plats också!! Ärligt nu vad e det för folk som jobbar med planeringen av tåg?! ALLVAR?!

Tal i skolan. Inte fan vet jag vad det är men denna klassen gör mig fruktansvärt nervös. Det gick käpp rätt åt helvete. Förvånad om jag får G på det, så är vi där vi var förra året igen, när U:na staplas på hög. Dessutom fick vi personlig megakritik på plats inför alla. Det tog jag hårdare än jag trodde... trodde nog itne det skulle gå så dåligt. De e ju bara för den hysteriska läraren fr¨ån Norge schasar upp det till något världsomfattande att hålla ett argumenterande tal! aaaaaaaaah.

Sen klcokan 17.00 var det mentorträff, min var inte där, vi får ses i januari istället. Jag ar hemma 20.15.... ska det vara såhär?!
Imorn, grupparbete heeeela dagen.
Tors - dubbla föreläsningar hela dagen. Inlämning senast kl 16.00.
Fre - Grupparbete heeeeela dagen - ska vara klart för inlämning på fredag för att slippa jobba med det över helgen och på måndag.
Nästa vecka  skulle varit ledig men nej då ska vi knapra ihop poängen från konsultuppdraget för att överhuvudtaget få gå kvar till våren och få skriva våra uppsats och ta vår jävla examen måste dessa poäng in. OCH jag vill vara ledig i jul - det räcker fan nu!! Så där rök dom dagarna.

Palla.

Doktorn idag... vet inte riktigt vad det kan vara än... mer tester och mer BLODPROV idag. Ibland undrar man ju... är det meningen att man ska ta itu med en av sina värsta fasor kanske? Så satt jag där igen, med armvecket blottat på den gröna duken och kände hjärtat rusa... men denna sköterska var underbar och tillsammans fixade vi det - naturligtvis med Emlakräm!
Doktorn jag skulle träffat var sjuk så jag fick en annan, ung, lite lagom stissig och förvirrad doktor :) haha!

Nu ska jag vänta på en liten maskin som ska kolla blodtrycket på mig i 24 timmar. Tillsammans med de nya proverna ska de ta reda på vad min sköldkörtel håller på med, det är tydligen den som retas lite och stissar upp både bloctryck och hjärta om jag har förstått det hela rätt.
Vet egentligen inte vad jag ska tycka om detta... ska jag va orolig eller är det bara att medicinera? Tror inte jag ska tänka så mycket mer på det faktiskt.

Det bästa med idag var stoppet jag och mamma gjorde på Kupan, det blev en jättefin grå pälsmössa, en svart angoramössa och en svart skinnväska - totalt 75kr. Varför handlar man inte där oftare? Tillsammans med mina nybudade broscher för 15kr blir mössorna helt perfekta! Dom var jäkla snygga båda två för det är meningen att man ska ha dom sådär lite fräckt på sne, märkte jag när jag kom hem och fick prova på riktigt! Helnöjd är jag iaf.

Om förra veckan var hektisk och stressande undrar jag vad denna blir? Den började ju bra, gick upp 05.00, tog tåget till Hbg 06.22 - svindlande tidigt. Det är mörkt när man går och det är mörkt när man kommer hem... lite deppigt är det nog allt. Satt på föreläsning/presentation från klockan 08.00-16.00. Tillsist sa mina ögon ifrån då dom började sticka och rinna kraftigt... efter X antal timmar stirrandes på en powerpoint utan mina glasögon som dumt nog låg hemma... sa dom ifrån och jag fick tillbringa sista timmarna med att glo i mina papper istället. Vår presenation gick bättre än väntat iaf :)
Resan hem tog två timmar istället för sedvanliga en timme... hann dock med bussen hem! Sitter nu och halvsover ömsom skriver...
Imorn upp klockan 06.00... En lika lång dag med ny kursstart samtidigt som den feedback vi fick idag ska tas omhand.
Onsdag - doktorn... känner hur det kommer krypandes över mig...
Torsdag - skola från 10-15 och en generalrepetition inför presentationen på McNeil på fredag... :S Undra jag hur den ska sluta, VAD händer om dom inte är nöjda med det som vi har att presentera och som de efterfrågat och faktiskt satsat på? :S hujeda mig... veckans näst största fasa...
Fredag - dödsstöten på McNeil.
Lördag - jobb! Något kul också kanske?
Södag - trött, tröttare, tröttast.

Samtidigt som en hektiskt vecka uppenbarar sig kommer vi även ett steg närmre julen... den smyger sig på den me... och jag önskar verkligen så innerligt att jag kunde få känna som när man var liten... att man kunde få tackla tuffa veckor och jul med en känsla av att få vara lycklig i ryggen... att iaf ha en lycka att falla tillbaka på.

Så var fasan över för denna gång. ALL cred i hela världen till Emla-krämen!!!!
Jag har varit vaken sen klockan 05.00 i natt... sen dess låg jag och vred och snurrade på mig i ren vånda för det som komma skulle... När jag stod utanför sjukhusdörrarna rusade verkligen mitt hjärta.

Men sen gick det bra och jag kände inget - inget alls! Krämen är heeelt fantastisk!!! Men fasen va rädd jag var, mina händer skakade när jag lämnade över mina papper till sköterskan. Skakade. Har man inte hjärtklappning - då skaffar man sig det... 

Så på onsdag ser vi vad som är galet.